Örtofta slott historia
Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Örtofta slott historia
Tillsammans med andra förnäma skånska män hade han slutit lands- och särfred mellan Skåne och Sverige (Skåne tillhörde ju Danmark på den här tiden). De gjorde stora ansträngningar för att försköna och förbättra egendomen, bl.a. Dessvärre låg lite av byn i vägen och två bondgårdar fick rivas och flyttas längre bort från gården. Egendomen bildade ett litet självständigt rike där borgherrens lagar gällde.
Ingeborg Hak
Örtofta betecknade förr själva slottet, medan den kringliggande bebyggelsen kallades Väggerup, senare Väggarp.
Den förste kände ägaren, Trugot Haas, bebodde Örtofta redan på 1300-talet. Trugots son Trued Has övertog senare Örtofta. Greve Dücker hade sedan giftermålet 1803 arrenderat godset av svärmodern. Vid sekelskiftet 1900 sysselsatte godset ännu omkring 200 man och stallarna var fyllda med ett 30-tal hästar.
Nuvarande ägaren, Familjen Christine och Peter Clemens Melinder övertog Örtofta slott 1989. Han gifte sig följande år med fältmarskalken greve Magnus Stenbocks dotter Eva Charlotta Juliana.
Christian Barnekow blev på 1740-talet landshövding i Kristianstads län, överkommendant i residensstaden och upphöjdes till friherre.
Efter hennes död gifte Barnekow sig med Birgitte Skeel på Vallö och fick med henne sonen Kjell Christoffer Barnekow som ärvde Örtofta. Detta bestod fram till 1483, således två år före Parsbergs tillträde.
| År | Ägarlängd |
| 1372 | Trugot Has |
| ~ | Trued Has (föregåendes son) |
| 1437 | Knud Truedsen Has (föregåendes son) |
| 1481 | Maria Knudsdatter Has (föregåendes dotter) |
| 1521 | Gertrud Tönnesdatter Parsberg (föregåendes dotter) |
| 1530 | Anne Johansdatter Björn (föregåendes dotter) |
| 1580 ca | Johan Christoffersen Lindenov (föregåendes son) |
| ~ | Gottfrid Johansen Lindenov (föregåendes son) |
| ~ | Eske Bille till Ellinge och Vallen (genom köp) |
| 1619 | Eske Laugesen Brock (föregåendes kusin) |
| 1625 | Brigitte Eskesdatter Brock (föregåendes dotter) |
| ~ | Frands Henriksen Lykke (genom köp) |
| 1632 | Henrik Ramel till Bäckaskog (genom köp) |
| 1653 | Else Ramel (föregåendes dotter) |
| 1666 | Kjell Christoffer Barnekow (föregåendes son) |
| 1700 | Margareta von Ascheberg (föregåendes änka) |
| 1724 | Rutger och Christian Barnekow (föregåendes söner) |
| 1727 | Christian Barnekow |
| 1762 | Margareta Barnekow (föregåendes dotter) |
| 1809 | Eva Catharina Sack (föregåendes dotter) |
| 1826 | Carl Fredrik Ducker (föregåendes son) |
| 1854 | Johan Henrik & Carl Fredrik Ducker (föregåendes söner) |
| 1892 | Jackob Erland Bennet (genom testamente) |
| 1951 | Carl Wilhelm Ducker Bennet (föregåendes son) |
| 1955 | James, Wilhelm och Teresida Ducker Bennet (föregåendes barn) |
Kartinfo för Örtofta
Koordinater: 55°47'04.7"N 13°14'43.3"E
Dubbelklicka i kartan för att zooma in
Kontaktinformation
För öppettider se slottets hemsida eller ring!
Adress:Örtofta slott, EslövTelefon:046-24 95 61
E-post:info@ortofta.eu
Web: Hemsida
Dela
Källor
Inskrivet 2016-10-04 | Uppdaterat 2021-11-21
Den första kände ägaren hette Trugot Has som bodde här redan på 1380-talet.
Efter den siste ur familjen Sack tillträdde greve Carl Fredrik Dücker som ägare år 1827. Det hade funnits tendenser till skånsk utbrytning från Danmark tidigare, som bl.a. Ritningarna till den tegelborg i fransk renässansstil, som nu finns på Örtofta, utfördes av arkitekten Ferdinand Meldahl. Genom den stora ombyggnaden av borgen 1857 – 61 såg han till att minnet efter honom bevarades.
Örtofta tillhör de allra äldsta slotten/borgarna i Skåne och är känt redan på 1000-talet och var under medeltiden ett av de mest betydelsefulla godsen. Under Dückers tid anlades avelsgårdar på Slättäng och Toftaholm och 1828 genomfördes enskifte på Örtofta.
Under den siste Dückers tid på 1860-talet fick slottet och dess ekonomibyggnader sin nuvarande gestaltning.
När han avled 1653 ärvdes Örtofta av dottern Else som gifte sig med Christian Barnekow på Wittskövle.
Foto Jane Lindbladh
Foto Jane Lindbladh
Nuvarande utseende
Mellan åren 1857-1861 fick slottet sitt nuvarande utseende då flyglar och torn uppfördes. Det blev en kraftig omgestaltning av anläggningen med en mångfald byggnadskroppar i form av torn och paviljonger under höga, tältliknande skiffertak.
En plats på Örtofta kallas ännu i dag Galgevången som minne från den tiden.
Birkerätten ansågs ursprungligen som något synnerligen förnämligt.